Black Sabbath på Sweden Rock Festival

Black Sabbath var ett av de största banden på årets Sweden Rock Festival. Jag hade aldrig sett Black Sabbath live tidigare. Däremot såg jag Ozzy Osbourne på SRF för några år sedan. Då blev jag väldigt positivt överraskad.

Jag missade början av Sabbaths spelning då jag istället såg Sir Reg, men hann med att se mina favoritlåtar Iron Man och Paranoid.

Det första jag såg var dock ett långt trumsolo och sånt tycker jag är urtråkigt. När solot och låten tog slut var det dock dags för Iron Man, som jag alltid gillat.

Ozzy var väl inte lika pigg som förra gången jag såg honom live, men ändå helt OK. Tony Iommi på gitarr var grym. Black Sabbath avslutade med en annan höjdarlåt - Paranoid.

Även om Black Sabbath aldrig varit några stora favoriter var det ändå kul att se dessa legender live. Blev dock lite förvånad att spelningen inte var längre.

Black Sabbath
Ozzy Osbourne (Sång)
Tony Iommi (Gitarr)
Terry ”Geezer” Butler (Bas)
Adam Wakeman (Klaviatur)
Tommy Clufetos (Trummor)

Paranoid

Edit this setlist | More Black Sabbath setlists

Sir Reg på Sweden Rock Festival

Jag hade aldrig hört talas om Sir Reg före Sweden Rock Festival i somras. Som tur var började Persson spela en låt med dom i rockstugan på eftermiddagen och det lät ju riktigt bra. Jag bestämde mig direkt för att detta band måste jag lyssna lite på.

Sir Regs spelning krockade lite med Black Sabbath och det var inte så bra. Jag tänkte att jag börjar se lite på Sir Reg och sedan går jag bort när Black Sabbath börjar spela på Festival Stage. Det slutade med att jag såg hela Sir Regs spelning och missade halva Sabbaths...

Det var härligt ös både i musiken, bandet och publiken. Jag kan tyvärr bara namnet på de båda låtar jag filmade: Golden Days och This Country's for Sale.

Och jag ångrar inte ett dugg att jag valde Sir Reg före Black Sabbath.

Sir Reg
Brendan Sheehy (Sång & gitarr)
Karin Ullvin (Fiol)
Erik Dahlqvist (Trummor)
Jesper Lundh (Bas)
Chris Inoue (Gitarr)

Golden Days

This Country's for Sale

Steve Earle - Fearless Heart

Den 29 augusti 2000 såg jag Steve Earle & The Dukes live på KB i Malmö. Det var en mycket bra konsert.

Några av de bästa låtarna under kvällen var Another Town, The Galway Girl, Fearless Heart, Hard-core Troubadour, Copperhead Road, Goodbye, Devil's Right Hand, Guitar Town, I Feel Alright och Someday.

Läs mer om konserten.

Nyligen spelade Steve Earle på Malmöfestivalen, men det missade jag tyvärr.

Här en gammal livevideo med Fearless Heart

Shania Twain - When

Grattis till Shania Twain som fyller 49 år idag.

Shania Twain gjorde ett par riktigt bra album i slutet av 90-talet med massor av hits, men nu är det faktiskt 12 år sedan hon släppte ny skiva.

Tills det kommer en ny får vi väl hålla till godo med You're Still the One, That Don't Impress Me Much, Any Man of Mine, From This Moment On, No One Needs to Know, When, Don't Be Stupid (You Know I Love You) m fl.

Här musikvideon till When

Fantastisk spelning med Rainmakers på Sweden Rock Festival

I vintras blev jag otroligt glad när jag såg att The Rainmakers skulle spela på Sweden Rock Festival. Jag brukar vara på SRF och efter festivalen varje år har man möjlighet att önska band inför kommande år. De senaste 10 åren har jag önskat Rainmakers varje gång. Det är förstås inget hårdrocksband, men vad spelar det för roll när det är ett av världens genom tiderna bästa rockband. Jag köpte direkt en 4-dagarsbiljett för att inte riskera att missa denna händelse.

Jag hade sett Rainmakers live 5 gånger tidigare (samt Walkenhorst & Porter ytterligare 1 gång) och vet vilket otroligt liveband dom är. Jag har även haft nöjget att bli inbjuden till deras soundcheck 2 gånger i Norge. En tid före SRF frågade deras turnéledare mig om jag skulle till SRF. Såklart! Stian frågade då om jag ville hjälpa till lite som crew. Jag sa förstås ja direkt.

Jag mötte upp Rainmakers när de kom till Norje. Det var kul att se Bob, Rich, Pat, Jeff och Stian igen. Eddie reste med tåg så i och med tågstrejken var han lite försenad. Först åkte vi till scenen och kollade läget backstage. Eftersom det var ett antal timmar till Rainmakers skulle gå på scen bjöd jag med dem till Magnus & Camillas rockstuga. Det blev många skratt och några öl innan vi gick tillbaka till festivalområdet för att äta.

Alla som varit på festival vet att maten kan vara sådär. För det mesta är det mer eller mindre samma halvtaskiga snabbmat som man sitter på marken och käkar. Jag hade alltså inte förväntat mig att komma in i ett jättefint tält, med röd matta på golvet, linnedukar och kristallkronor i taket. Det serverades en otroligt god 3-rätters middag med öl/vin. Jag har aldrig någonsin ätit så gott/fint på en festival.

Sedan var det dags för soundcheck och därefter lite uppladdning backstage. Det var en skön avslappnad stämning med ett rutinerat rockband.

När Rainmakers går på scen är det mycket folk i publiken. De inleder med 2 låtar från den nya plattan. Först Shithole Town som är min favoritlåt på skivan. Bob Walkenhorst slår på kobjällran medan Jeff Porter har lite problem att få ljud från sin elgitarr. Det löser sig dock snabbt och konserten är igång. Rock'n'roll redan från början :)

Jag hjälpte Eddie att filma konserten. Tror han hade med sig 5-6 kameror själv också min då. Det var första gången jag stod mellan publiken/kravallstaketet och scenen och filmade en konsert - ganska coolt. Videoklippet nedan med Shithole Town är från min och Eddies handhållna kameror. Det kommer säkert videoklipp så småningom från alla kameror. Övriga videos nedan är endast med min kamera (ljudet kunde ibland varit bättre, men jag råkade stå precis vid basen...). Nästa låt, Monster Movie är också bra.

Tornado of Love har alltid varit en av mina största favoritlåtar med Rainmakers. Det är en grym rocklåt och publiken gillar verkligen vad som spelas. Man fortsätter rocka med Downstream. "Me and Mark  Twain was having us a ball"....

Bob Walkenhorst är en grym textförfattare. Det finns få låtskrivare som har sådan bredd och fantasi. Snakedance är en av många exempel på detta. Det är också en de rockigaste låtarna. Bob Walkenhorst ropar "Alright Sweden Rock, let's have a good time", Jeff Porter briljerar på gitarr, Pat Tomek slår på trummorna med otrolig kraft och the instructor himself, Rich Ruth ser till att det är bra tryck genom hela låten.

Lite lugnare tempo, men skönt gung i Width of a Line från albumet Flirting With the Universe. Bobs mellansnack får alla att skratta. Wages of Sin är en grym låt med en helt genial text.

"If Heaven is guilt, no sex and no showThen I'm not sure if I really want to go"

Reckoning Day är en suverän låt från albumet The Good News and the Bad News. Rainmakers är bättre än någonsin och publiken är med på noterna. Jag ryser så bra det här är.

Given Time är mycket bra, men därefter är det dags för en av kvällens riktiga höjdpunkter. Shiny Shiny är låten som innehåller textraden jag döpt denna musikblogg efter. Bob inleder med att berätta om Rainmakers resa till Sverige. Vet dock inte om så många köper att dom kört bil hit... Men när han säger "So get in the back seat of our big American car" får alla vara med på resan. Bandet har kul på scen, publiken är lyrisk och jag njuter av varje sekund. Så här bra har Sweden Rock Festival aldrig varit tidigare. Herregud vilken spelning vi får se ikväll.

Nu blir det fullt ös resten av spelningen. Rockin' at the T-dance är första låten på första albumet. Grym rocklåt som bjuder på en resa från Kansas City till månen och tillbaka. I Hoo Dee Hoo öser Pat på rejält bakom trummorna.

Det är dock ingenting mot vad han gör under nästa låt - Pat på trummor och Rich på bas visar hur massivt och tungt Rainmakers kan låta om dom vill. Information är en av Rainmakers bästa låtar och jag har alltid älskat den. Det var dock först när jag hörde den live jag insåg precis hur jäkla bra den är. Hela bandet är helt makalösa. Detta är kvällens allra bästa låt - sanslöst bra!!!

Rainmakers avslutar med sin kanske mest kända låt. Let My People Go-Go är även det en suverän låt. Även om det var 25 år sedan de spelade i Sverige förra gången (i Göteborg - det var förresten första gången jag såg dem live) så kan publiken låten och det blir bitvis rejäl allsång.

Tyvärr har tiden gått alldeles för fort. På setlistan står egentligen två låtar till (I Talk With My Hands och Big Fat Blonde), men SRF är stenhårda på att speltiden ska hållas så de hinns tyvärr inte med. Det är riktigt synd för det hade varit riktigt kul att se BFB på SRF. Nåja strunt i det. Det har även utan den varit en helt fantastisk kväll. Rainmakers är vid sidan av Bruce Springsteen världens bästa band och det här är den bästa spelning jag någonsin sett på Sweden Rock Festival.

Vi tar en öl efteråt och pratar lite innan jag hjälper bandet packa ihop inför deras resa mot nya spelningar i Norge de kommande dagarna. Innan de åker får jag den senaste plattan Monster Movie och en snygg T-shirt.

Stort tack Bob, Rich, Pat, Jeff, Stian och Eddie. Det var en fantastisk dag som jag aldrig kommer att glömma. Hoppas det inte dröjer 25 år innan Rainmakers spelar i Sverige nästa gång! Welcome back, guys!

Rainmakers
Bob Walkenhorst (Sång, gitarr, munspel & kobjällra)
Jeff Porter (Gitarr & sång)
Rich Ruth (Bas & sång)
Pat Tomek (Trummor & sång)

Rainmakers backstage (going onstage)



Shithole Town



Tornado of Love



Snakedance



Shiny Shiny



Information

Edit this setlist | More The Rainmakers setlists

Lite fler bilder

Bob & Rich (backstage)

Eddie (backstage)

Jeff (backstage)

Pat (backstage)

Pat, Jeff, Rich & Bob (backstage)

Rich (backstage)

Stian, Bob & Rich (backstage)

Publiken (strax före spelningen ska börja)

Publiken (under Let My People Go-Go)

Jeff, Magnus, Camilla, Pat, Bob, Rich & Persson (rockstugan)

Bob skrattar åt sina bandkamrater (rockstugan)

Rich filmar när Jeff & Pat kör silly walk (rockstugan)

Pat (soundcheck)

Bob & Pat (soundcheck)

Menyn (VIP-tältet)

Jag, Rich, Jeff, Bob & Pat (VIP-tältet)

Colin James - Five Long Years

Grattis till Colin James som också fyller 50 år idag.

Jag gillar speciellt de första 2 albumen Colin James. Flera mycket bra låtar, t ex Five Long Years, Voodoo Thing, Just Came Back, Give it Up, T for Trouble och Cross My Heart.

Här en av de allra bästa - Five Long Years.

Lone Justice - The Gift

Grattis till Maria McKee som fyller 50 år idag. Maria är en av världens bästa sångerskor och jag har lyssnat på henne sedan mitten av 80-talet när hon spelade i sin grupp Lone Justice.

Jag har sett Maria McKee live 2 gånger. Den första var en helt fantastisk konsert på Mejeriet i Lund 1993. Den andra var på KB i Malmö 2003.

Maria har gjort massor av bra låtar både med Lone Justice och solo. Mina favoriter är:

Lone Justice: I Found Love, The Gift, Ways to Be Wicked, East of Eden, Dixie Storms, Shelter, After the Flood och You are the Light.

Maria McKee: Drinkin' in My Sunday Dress, Show Me Heaven, I Can't Make it Alone, A Good Heart, My Girlhoood Among the Outlaws och You Gotta Sin to Get Saved.

Här en av de allra bästa - The Gift.

Magi med Nilla Nielsen i Köpenhamn

Jag har varit på hundratals konserter. Många har varit bra, några dåliga. Men bland det bästa man kan vara med om är något som inte verkar vara något speciellt utvecklar sig till något riktigt magiskt. Konserten med Nilla Nielsen i Köpenhamn den 11 augusti blev en av sommarens häftigaste upplevelser.

Det fanns flera tveksamheter inför spelningen som gjorde att förväntningarna inte var så stora. En måndag kväll är ju inte den dag i veckan flest människor går på konsert. En tid före spelningen upptäckte vi att Mojo Blues Bar stavat fel både på Nillas för- och efternamn i sitt program. Man skulle kanske tro att en dansk arrangör skulle kunna stava till ett av de vanligaste danska namnen, men icke. Dessutom fanns det ingen bild på Nilla på Mojos hemsida.

När vi kommer till Mojo finns bara en enda person på plats - tjejen som jobbar i baren. Det är ett väldigt slitet ställe och till vår förvåning är rökning tillåten. På väggarna finns fullt av foton på artister som spelat på Mojo tidigare. Den enda jag känner igen är Kim Larsen. Man börjar undra lite var vi har hamnat. 45 minuter försenad kommer kvällens arrangör och det börjar komma gäster. Jag tänker att det kommer att bli en väldigt sorlig kväll. Så oerhört fel man kan ha.

Kl. 22.00 börjar det med en väldigt fin presentation av Nilla. Hon inleder med en otroligt bra version av sin allra bästa låt - Higher Ground. Ljudet är mycket bra och rösten lika vacker som den brukar vara. Det märks inte ett dugg att hon haft flera långa spelningar under helgen. Och som inte det räckte. Mojo Blues Bar är nu fullsatt och publiken är knäpptyst under hela låten. Efteråt - stora applåder :)

Nilla fortsätter med en låt hon skrev till sin danska pappa om saknaden efter honom - The Girl You Used to Know. Det är en väldigt lugn och känslig låt och nu märker man ännu tydligare att publiken är där i första hand för att lyssna på Nilla - inte dricka öl.


Ain't Got Much är en låt med mer tempo och som handlar om att dela med sig, även om man inte har så mycket. "Ett leende på bussen" som Nilla brukar säga i sitt mellansnack. Hon gör en av de bästa versioner jag någonsin hört av låten. De som sett Nilla Nielsen live vet att när hon börjar hoppa på scen brukar det betyda att
1. Hon är glad
2. Hon har fått feeling
3. Nu kan det bli hur jäkla bra som helst ikväll
Det är 88:e gången jag ser Nilla live och jag har sett henne hoppa många gånger. Jag har dock aldrig sett henne göra det så tidigt som i 3:e låten...

Nilla frågar om det är OK att sjunga en låt på svenska. Det verkar det vara och hon fortsätter med ett annat av sina verkliga mästerverk. Så nära är en helt fantastisk låt som kan trollbinda en publik. Nilla strålar av lycka på scen och sjunger helt otroligt. En rolig detalj är att tjejen som jobbar i baren, som tidigare verkat lite småsur och ointresserad av det mesta nu allt oftare tittar runt hörnet. Hon har märkt att det är något speciellt som händer på scen ikväll.

Make Me Believe är en väldigt tidig Nilla-låt. Hon skrev den i tonåren och den finns inte med på någon skiva. Första gången jag hörde låten var i Ängelholm förra hösten. Sedan dess har Nilla ibland spelat den live. Det är en mycket vacker låt som jag hoppas hon ger ut. Nilla har skrivit många låtar som aldrig getts ut. Då och då mailar hon en av dessa till mig. Det finns få saker som gör mig så glad som detta. Samtidigt kan jag bli helt galen på henne. Några av de bästa låtar hon skrivit är det alltså i princip ingen som hört.

Jag har sett hundratals konserter med väldigt många artister & band. Förutom bra låtar och bra framträdande som kan fånga en publik är det två saker som i mina ögon utmärker de allra bästa liveartisterna. En av dessa är mellansnacket. Nilla Nielsen är väldigt bra på mellansnack. De som hört The UFO Song (the  Guinea Pig Song) live vet vad jag menar. Hon brukar börja med att säga att hon ligger på en sommaräng när hon beamas upp i ett rymdskepp där dom rakar av henne håret och utsätter henne för en massa konstiga experiment. UFO-låten är en allegori som handlar om att ge en röst för de (människor och djur) som inte själva har en. Det är en allvarlig och rolig låt på samma gång och är alltid en av de som får fart på publiken.

Den andra saken som kännertecknar de bästa liveartisterna är att de kan spela munspel. Utan att först ha tänkt på det har jag upptäckt i att i nästan alla mina största favoritlåtar (oavsett artist) spelas det munspel. Nilla spelar munspel alldeles utmärkt och det är alltså inte så konstigt att jag tycker att Not Ready är en av hennes bästa låtar. Den brukar dessutom inledas med en skön historia om den misslyckade dejt som ledde fram till låten. Jag är uppenbarligen inte ensam om att gilla Not Ready för det är stormande applåder som följer.

Många av Nillas låtar handlar om olycklig eller problematisk kärlek. You Should Know By Now är ett undantag. Nilla är glad, låten är glad och handlar om att vara riktigt kär. Ironiskt nog skriven när hon inte alls var kär...

Kommer inte att sova i natt var första singeln från albumet Så nära. Det är en av de bästa låtarna från albumet och jag har gillat den från första gången jag hörde den. I sommar har Nilla gjort låten ännu bättre - hon har börjat spela munspel i den. Helt underbart! Sista textraden i låten lyder "Vi älskar varandra när staden släcks ner, kommer inte att sova i natt". Live brukar Nilla byta ut ordet "staden" mot den stad/ort hon spelar i för kvällen. Det trodde jag hon skulle göra även ikväll, men nu blir det lite mer när Nilla helt spontant sjunger hela textraden på danska...

"Ja vi elsker hinanden nor Köbenhavn slukkes ner, kommer ikke att sove i nat"

Det går inte obemärkt förbi den lyssnande publiken och belönas med kvällens största applåder. Se videon nedan.

Nilla brukar kalla Goldfish in a Bowl sin största hit. Den är en kanonbra låt som fanns med i soundtracket till filmen Hata Göteborg. Nilla säger att ni får föreställa er låten med trummor och bas - och så lirar hon som tusan på sin akustiska gitarr.

Man from the North är en bra låt från albumet Higher Ground. Efter den är det dags för kvällens kanske allra bästa låt. Found You är en av de bästa låtarna på albumet Shellshocked, men då det är Nillas rockigaste skiva och hon oftast spelar solo med en akustisk gitarr och munspel brukar hon sällan spela den live. Jag tycker det som sagt är en bra låt, men den tillhör ändå inte mina största favoriter med Nilla. Det finns säkert minst 15 andra låtar jag tycker är ännu bättre. Det gäller dock inte ikväll för herregud vilken makalös version hon gör. Det är utan tvekan den bästa version jag hört av Found You solo. Missa inte videon nedan (inspelad med min iPhone så den gör egentligen inte låten rättvisa).

Nilla avslutar konserten med Om jag var Gud för ikväll. Det är en skön låt som handlar om önskan om att göra världen lite bättre. Det har varit en otrolig kväll och publiken verkar aldrig sluta applådera. Om den inledande presentationen var fin så är det ändå inget mot det tack Nilla för motta efteråt. Alain som varit arrangör för kvällen är översvallande i sitt beröm och publiken fortsätter applådera. Nilla går ner från scen och sätter sig vid bordet, men även om hon spelat längre än den utsatta tiden vill både Alain och publiken höra mer. Nilla applåderas upp på scen för ett extranummer. Hon väljer den fina kärlekslåten Head Over Heels. Hon fortsätter hoppa som så många gånger tidigare under kvällen och avslutar den på bästa sätt.

Sådana här kvällar är egentligen omöjliga att beskriva - man måste vara där när det händer. Det är en upplevelse man aldrig glömmer. När en sen och blåsig måndags-kväll på en parallellgata till Ströget i Köpenhamn med dåliga förutsättningar förvandlas till något helt magiskt. Stort tack Nilla. Du är så grym!!!

Band
Nilla Nielsen (sång, gitarr, munspel)


Kommer inte att sova i natt



Found You

Edit this setlist | More Nilla Nielsen setlists

Volbeat - Lola Montez (harp version)

Jag hade lyssnat en del (men inte jättemycket) på danska Volbeat före sommarens Sweden Rock Festival. Efteråt har jag lyssnat desto mer. Det här är en mycket bra rockgrupp med en del helt grymma låtar.

Bäst av alla är Lola Montez. Suverän rock'n'roll!!! Allra bäst tycker jag den är i munspelsversionen. Kanske inte helt överraskande för de som känner mig... :)

"Whereever she walks
she will be captivating all the men
don't look in her eyes
you might fall and find the love of your life heavenly
but she'll catch you in her web
the love of your life"

John Mellencamp - Again Tonight

John Mellencamp har alltid varit en av mina allra största favoritartister. Första plattan jag köpte var Scarecrow, men jag fastnade direkt och köpte resten ganska omgående.

Han har gjort massor av bra låtar under åren och är en mycket bra liveartist. Jag såg en grym konsert i Köpenhamn i början av 90-talet.

Här en favorit från albumet Love and Happiness - musikvideon till Again Tonight.

Nilla Nielsen - Om jag var Gud för ikväll

Semestern är snart över, men det har varit (och är fortfarande) en härlig sommar. Varmt och skönt med flera mycket bra konserter. Det började med Sweden Rock Festival, men sedan har jag även sett Dan Baird & Homemade Sin, Ulf Lundell och framför allt Nilla Nielsen.

Idag hoppas jag alla i närheten av Karlskrona och Kalmar tar chansen att se denna fantastiska sångerska. Härliga låtar med underbara texter och en av de vackraste sångröster jag någonsin hört. Under alla de många spelningar jag sett med Nilla de senaste åren har jag gång på gång hört människor i publiken säga "åh, vilken röst hon har".

Idag lördag spelar Nilla live både på Live Green Festival i Hoglands Park i Karlskrona (kl. 15.45) och på Söderport i Kalmar (kl. 21.00).

Detta är en av låtarna jag tror hon kommer att spela - Om jag var Gud för ikväll.